Hemsida andersTeng

Krönika: Psykologens tips om växande problemet

postad i: Nyhet 0

Detta är en krönika från vårt fotbollsmagasin som släpptes i våras. Läs hela magasinet här. 

Om krönikören:  

Skellefteå FF har sen början av 2020 arbetat med den legitimerade psykologen samt docenten i psykologi Anders Tengström. Föreningen erbjuder möjligheten till rådgivning och stödsamtal till sina medlemmar hos Anders. Anders ska även hålla en föreläsning i Skellefteå under året. Ambitionen med samarbetet är att sänka tröskeln för människor att söka stöd, men även att öka kunskapen om ämnet.

***

Ungdomar i Sverige rapporterar i allt högre grad att de inte mår psykiskt bra. Faktum är att de i jämförelse med vuxna oftast rapporterar högre nivåer av psykisk ohälsa. De har följt de vuxna i att över tid rapportera allt mer ohälsa. En graf publicerad av Socialstyrelsen får illustrera utvecklingen, [1].

graf patregister 2

 Mellan 2006 och 2015 syns en dramatisk ökning av andelen som får vård – antingen inlagda på sjukhus eller i specialiserad öppenvård – för depression och ångestbesvär samt neuropsykiatriska tillstånd bland barn/ungdomar/unga vuxna. För vuxna ökar andelen också men inte på samma tydliga sätt. Det är dramatiska ökningar för flera av tillstånden och inget talar för att det blivit bättre sen 2015, tvärtom faktiskt.

Visste du att:

  • Bland svenska tonårsflickor rapporterar 57% att de lider av psykosomatiska besvär (oro, ångest, nedstämdhet, stress, värk etc). Siffran är en fördubbling jämfört med vad tonårsflickorna rapporterade 1985 [2]
  • Bland pojkar i åldern 10-17 år med depression och ångestsyndrom är självmord 25 gånger vanligare jämfört med pojkar i samma ålder som inte fått någon psykiatrisk diagnos. [3]
  • När man följer upp barn och unga som vårdats för depression och ångestsyndrom efter tio år finner man att dessa personer uppnått en betydligt lägre utbildningsnivå än de som inte varit sjuka [3]
  • Under period 2010–2016 ökade användningen psykofarmaka kraftigt bland barn och ungdomar i Sverige, vilket gör oss till ett av de länder som medicinerar denna grupp mest i världen [4]. Ökningen var 67% för neuroleptika, lugnande medel (70%) och antidepressiva läkemedel (100%).

Ja, det är inga uppmuntrande siffror och beskrivningar som verkligheten bjuder på när det kommer till hur många av våra barn och ungdomar som idag mår psykiskt dåligt.

 Man kan förstås undra hur utvecklingen har kunnat bli så här och vad vi ska göra åt det. Låt mig då bara säga att den här texten varken kommer att handla om orsaker eller vilka lösningar som finns på samhällsnivå. Jag konstaterar bara att som alltid, när det gäller komplexa samhällsproblem, är det en myriad av orsaker som tvinnas in i varandra som trycker utvecklingen åt ett håll. På samma sätt måste övergripande lösningar med en viss tvingande nödvändighet vara komplexa och riktade mot olika nivåer.

 Den här texten fokuserar på vad du som ledare, förälder eller vuxen kan göra för att bidra till att vända utvecklingen. Precis som med fysiska handikapp som kan begränsa oss kommer psykiskt dåligtmående att ge barn och ungdomar sämre utveckling i skolarbetet, socialt och inom idrotten. Ni kanske direkt nu undrar varför det måste bli så?

 Svaret är väldigt enkelt. Det kostar en enorm massa psykisk energi att må dåligt mentalt. Det är den här energin som andra barn kan spendera på skola, kompisar och idrott, den som mår dåligt måste använda den för att hantera sitt dåligtmående. Känslan hos dessa barn och ungdomar över att må dåligt och halka efter sina kompisar i allt som är viktigt i livet blir lätt en dubbel börda, som gör att man ofta mår ännu sämre.

 Utifrån detta resonemang förstår vi att tidig upptäckt och insatser runt psykiska besvär hos barn och ungdomar är av mycket stor betydelse för hur utvecklingen hos den enskilde kommer att gestalta sig.

 Ju förr ett barn eller en ungdom kan få hjälp för sitt psykiska mående, ju bättre är det, och desto bättre är prognosen. Det här är knappast några nyheter, men det gäller att upptäcka det och agera som vuxen.

 Här är några sanningar för dig som vuxen att ta till dig när det kommer till barns och ungdomars psykiska hälsa.

  •       Barn och ungdomar kommer nästan alltid att försöka dölja att de mår dåligt. Man vill vara som alla andra och vill inte visa att så inte är fallet.
  •       Som en konsekvens berättar få barn och ungdomar spontant om hur de verkligen mår, inte ens när man frågar.
  •       Som vuxen är din viktigaste uppgift att ha en bra och bärande relation till de barn och ungdomar som finns runt dig, det är en förutsättning för att kunna vara till hjälp om det skulle behövas. Om du har det, finns tilliten som behövs för att kunna diskutera även det som är svårt och jobbigt.
  •       Att fråga barn och ungdomar om deras mående räcker inte. Som vuxen måste du observera deras beteenden. Om det förändras kan du inte automatiskt dra slutsatsen att det handlar om normal utveckling. Du måste kunna känna dig säker på att ändrade beteenden i skola, bland kompisar och runt idrotten inte har med ett försämrat mående att göra.
  •       För att få någon som inte vill berätta att berätta måste flera saker hända. Som vuxen måste du visa att du bryr dig om på riktigt, inte bara pliktskyldigt fråga allmänt om måendet. Du måste använda det tillitskapital du byggt upp över tid och nu spendera det. I praktiken innebär det att du måste fråga, undra och diskutera trots att barnet eller ungdomen signalerar att den inte vill prata om det här.
  •       För de allra flesta vuxna innebär att försöka prata om psykiskt mående med barn och ungdomar en rejäl utmaning. Det är oftast långt utanför vad vi normalt är bekväma med. Du måste göra det ändå, trots att du inte vet hur och inte sällan får avvisande blickar och ord initialt från den du frågar.
  •       Som vuxen kan du dock vila i trösten att barnet eller ungdomen ser din ansträngning och har ni en tillitsfull relation kommer ni att kunna prata om det här efter ett tag.
  •       Syftet med att få reda på hur barnet/ungdomen mår är inte att du som vuxen ska lösa problemen eller måendet. Din uppgift är att se till att barnet får hjälp eller att motivera ungdomen till att söka hjälp.

Det finns hjälp att få och oftast behövs inte mycket för att knutar ska kunna lösas upp och för att barnet/ungdomen ska kunna jobba sig tillbaka till det spår där de vill vara. Ditt jobb som vuxen är att vara upptäckare och vägvisare till hjälpen.

 Vi måste alla försöka hjälpas åt att minska den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar, alla har en roll att spela. Är du som läser detta aktiv inom Skellefteå FF kan du alltid ringa mig på de telefontider som finns om det är något du undrar över eller vill diskutera. Tillsammans kan vi göra skillnad.

 Jag avslutar med att tipsa om en digital utbildning som tagits fram av Folkhälsomyndigheten [5] och som vänder sig till alla landets barn- och ungdomsledare. Den handlar just om hur man möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Gå gärna utbildningen och lär dig mer om hur du kan göra för att bli ännu bättre på att möta våra barn och ungdomars behov.

Anders Tengström

Leg. Psykolog, Docent i psykologi

Referenser

  1.       Patientregistret, 2017. Socialstyrelsen.
  2.     Nationella folkhälsoenkäten “Hälsa på lika villkor?”. Folkhälsomyndigheten.
  3.     Pressmeddelande, Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/kraftig-okning-av-psykisk-ohalsa-bland-barn-och-unga-vuxna/
  4.       Statistikdatabas för läkemedel. Stockholm: Socialstyrelsen; 2016.
  5.     Länk till FHM:s utbildning https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/februari/en-miljon-barn–och-ungdomsledare-erbjuds-utbildning-om-psykisk-ohalsa/