Fotbollens roll i ett växande Skellefteå
I ett Skellefteå som växer satsas det på alla fronter. Industrier etableras, fler boenden byggs och satsningar görs för att möta ett ökat behov av exempelvis förskole- och grundskoleplatser. I de mest positiva av prognoser ligger den förväntade befolkningsökningen på runt 16 000 nya invånare. Detta inom loppet av tio år. Att en meningsfull fritid blir viktigt för att locka till sig nyinflyttade tror bland annat Fritidsnämndens ordförande Joakim Wallström (V).
– För mig är det otroligt viktigt att vi kan erbjuda ett bra smörgåsbord av möjligheter för alla nya kommuninvånare. Att vi kan erbjuda 15-minutersstaden med närhet till grönområden, skidspår, stigar och det naturnära. Men även föreningslivet. Föreningslivet har varit viktigt i Skellefteå men blir ännu viktigare. Jag tror det kan ha en stor roll i den här expansionen, säger han.
Att ha nära både till stadsliv och skog är något som lyfts som en av de stora fördelarna med Skellefteå i den rekryteringskampanj som nu pågår i staden.
Men vilken roll spelar föreningslivet i det här? Är det verkligen viktig? Ibland känns det som att det endast pratas om boende, transport, skolor och 15-minutersstaden i det offentliga samtalet.
– Ja föreningslivet är viktigt, för att ha en meningsfull sysselsättning och att alla medborgare mår bättre i ett sammanhang. Vi har ett rikt föreningsliv i Skellefteå. Idrotten är också en skyddsfaktor hur man än vrider och vänder på det. Mot att hamna i onödigt bus, säger Joakim Wallström.
RF-SISU VÄSTERBOTTEN
Annelie Nilsson som är verksamhetschef på RF-SISU i Västerbotten är också inne på att civilsamhället får en viktig roll för att inflyttningen ska gynna staden så mycket som möjligt.
– Som stad och kommun vill du undvika “fly-in-fly-out” där vi har folk som arbetar i Skellefteå men som bor på en annan plats. Där ser vi att fritiden och sammanhangen man har på den spelar stor roll, säger hon.
Hon menar att föreningar nu har en bra möjlighet att reflektera kring hur föreningsarbetet ska se ut i framtiden.
– Jag tror att många föreningar skulle kunna få effekt av att sätta sig ner och omvärdera lite. Göra en framtidsplan. Med allt som händer i Skellefteå, hur kan vi vara relevanta om fem år? säger hon.
Fotbollen är Sveriges största sport. Så även i Skellefteå. 2021 fanns det 27 aktiva föreningar i Norra Västerbotten. Även fast deltagaravgifter har blivit dyrare även i fotbollen är det fortfarande en låg-tröskel-idrott. Det krävs rätt lite för att delta och är relativt billigt. På Västerbottens Fotbollförbund har man de senaste åren sett en ökning av antalet barn- och ungdomslag i som spelar matcher.
– En del har att göra med nya spelformer som tillkommit, exempelvis 3v3, men vi ser en ökning även fast vi räknar bort de lagen, säger Tord Marklund på Västerbottens Fotbollförbund.
På fotbollsförbundet ser man också att fler ungdomslag anmäler sig till den fortsättningsserie som pågår mellan oktober till mars som lag i Norr- och Västerbotten har möjlighet att delta i. 2022 hade man 52 anmälda lag. Fotbollen har också klarat sig bättre än andra idrotter under pandemin och dess restriktioner. Samtidigt står fotbollen inför en del utmaningar. På senior och juniorsidan är det färre lag än tidigare.
– Det har absolut försvunnit lag. Tidigare fanns det på herrsidan upp till division 6. Det finns inte längre. På juniorsidan ser vi liknande tendenser. 2004 hade vi 45 lag i juniorålder på flick- och pojksidan. I år hade vi 17 lag, säger Tord Marklund på Västerbottens Fotbollförbund.
– Och juniorsidan är ju hinken som sen ska förse tillräckligt med spelare till seniorlagen, fyller Micke Sundqvist i.
UTMANINGAR
En annan utmaning som Västerbottens Fotbollförbund märker av är att färre föreningar har ett fungerande kansli. Det medför att en del information och administrativa uppgifter faller mellan stolarna.
– I en tid när vi tror att fler människor flyttar hit, så är det ju bra om föreningarna är bra på att ta emot nya medlemmar. Vi tror ju att föreningarna som är lite mer på tårna i den här expansionen kommer att gynnas, säger Mikael Sundqvist.
På Fotbollsförbundet arbetar man på olika sätt för att främja fotbollen i Skellefteå i den utveckling som nu sker. Man har bland annat varit med och tagit fram en karta i Google Maps som kan skickas ut till nyinflyttade för att de ska hitta närmaste fotbollsförening. De satsas också på att stötta upp föreningarna med lokala fotbollsutvecklare som ska vara med och driva på utvecklingen av fotbollen. Tord Marklund och Mikael Sundqvist är också inne på att man bör se över om kommunens administrationsbidrag ska införas igen.
En stor utmaning för fotbollen är tillgängligheten till fotbollsplaner och träningstider. Framförallt under den kallare halvan av året. Peder Jonsson på bokningen i Skellefteå kommun har uppdraget att fördela träningstider för fotbollslagen i Skellefteå. Han ser ett ökat tryck för tider i Skellefteås nuvarande två 7-manna fotbollshallar.
– Fotboll har ju varit mer av en sommaridrott men rör sig mer mot helårsverksamhet. Vi har aldrig tidigare haft en sånt tryck som vi har nu inför vintern. Både för träningar och matchspel.
– 2022 var det 268 ungdomslag som hade rätt att träna och 45 ungdomstider för perioden vecka två till vecka tio. Det säger sig självt att det blir kämpigt.
Mattias Granström är klubbchef i Skellefteå FF och en av de i fotbollen som drivit på för en fullstor bollhall under ett antal år.
– Det är ett hån. När man hör de siffrorna 268 lag och 45 tider för ungdomar. Det skulle inte bara behövas en fotbollshall utan ett flertal. Fotbollen är helt klart eftersatt, säger han.
Hur menar du?
– Jag är såklart för att det satsas brett i Skellefteå och tycker det är bra med exempelvis nybyggda Florahallen (friidrottshall), att man sparar snö över sommaren för att kunna göra ett skidspår och att vi har Sara Kulturhus. Men fotbollen är helt klart eftersatt. Du kan ju göra ekvationen själv om samtliga 268 ungdomslag hade velat träna hade de inte ens fått 1 träning var femte vecka. Det är bra att det är beslutat att det blir en bollhall och det är bra att politiken med Joakim Wallström i spetsen har tagit ansvar för den här frågan. Men sen gäller det att gå från ax till limpa och att den kommer på plats snarast, säger Mattias.
– Vill det sig illa och våren är dålig så ökar inte antalet tider nämnvärt efter vecka tio. Det är inte förrän naturgräsplanerna är igång som lagen kan börja träna den mängd de vill eller ens den mängd vi som förening rekommenderar, säger Mattias.
2019 samlade fotbollen i Skellefteå in över 1000 namnunderskrifter från personer som var för en ny bollhall i Skellefteå. Dessa överlämnades till Joakim Wallström (V), fritidsnämndens ordförande. 2022 är beslutet sen länge taget och pengarna är avsatta. Cirka 100 miljoner kommer det att kosta och förhoppningen från Joakim Wallström är att bygget ska stå klart till vintersäsongen 2024.
– Det känns ju bra att kunna förverkliga idén om en fullstor fotbollshall. Det kommer gynna både bredden och de som satsar, säger Joakim Wallström.
HALL ÄR PLANERAD
Socialdemokraterna, som tillsammans med Vänsterpartiet ska styra Skellefteå kommande mandatperiod, gick ut med vallöftet i det kommunala valet i september att en fullstor bollhall ska byggas i Skellefteå. Men vart den ska ligga har det varit en del diskussioner om. Det första förslaget var på Anderstorp IP, men byggnaden skulle bli för hög. Förslaget som ligger nu är på Norrvalla IP på den plats där naturgräset ligger i nuläget.
– Fotbollen har via sin referensgrupp sagt att vi vill ha den centralt. Kollar man utifrån nyttjandegrad med det antal skolor som finns runt Norrvalla och med en till planerad gymnasieskola så kan jag tycka att det är klokt att den ska ligga på Norrvalla. Så att det dagtid finns 5 skolor som kan nyttja den, säger Mattias Granström.
I Skellefteå finns det sex stycken konstgräsplaner som är i bruk när snön och frosten försvinner på våren. I Umeå finns det 21. Flera av Skellefteås grannstäder har dessutom lösningar för fullstora konstgräsplaner under vinterhalvåret. Mikael Sundqvist på Fotbollsförbundet berättar om de positiva dominoeffekter de kan se när tillgängligheten ökar.
– Har vi fler träningstider under vinterhalvåret, kan vi först och främst erbjuda fler lag att träna fotboll. Och vi kan erbjuda fler lag att träna på bättre tider, vilket gör att fler tränar fotboll. Med bättre tillgänglighet får vi också fler matchtider och kan arrangera fler seriespel. Effekten av det är att fler lag orkar hålla igång träningarna under vintern. Vilket gör att säsongen blir längre och vi kan hålla igång fler människor, säger Mikael Sundqvist.
—
Tillbaka till Skellefteå FF och klubbchef Mattias Granström. Han beskriver hur han redan märkt av inflyttningen i den egna föreningen.
– Även fast ishockeyn är stor i den här stan och på en högre nivå, så är det ju för många som kommer mer exotiskt och man kanske inte själv kommer utöva sporten, medan fotbollen är mer universell. Vi märker av det redan. Det är fler som hör av sig och vill börja, eller har föräldrar som jobbar i industrierna och som har börjat i vår verksamhet. Vi märker också av det på våra herrlagsmatcher där vi har en liten ny publik och hör andra språk än svenska.
För näringslivet är en brinnande utmaning arbetskraften. I Skellefteå är arbetslösheten låg och när fler industrier etablerar sig i stan så kommer de krävas en stor inflyttning.
– När man pratar integration så syftar man ofta på asylsökande eller flyktingar. I Skellefteå kommer vi även behöva prata om hur vi ska integrera den arbetskraftsinvandring som nu flyttar hit. Där tror jag att föreningslivet och fotbollen kan spela en stor roll för att möta upp och ge våra nyinflyttade Skellefteåbor ett sammanhang och en gemenskap. Och nya kontakter. I andra kulturer kanske du lär känna folk på puben eller på restaurangen i större utsträckning än vad man gör i Skellefteå, säger Mattias Granström.
Med den expansion som Skellefteå är inne i nu så tycker Mikael Sundqvist på fotbollsförbundet att näringslivet också kan spela en större roll.
– Kolla hur det ser ut i Kiruna som också har stora industrier som LKAB. Även de har ett problem med försörjningen, att få arbetskraft att flytta till staden. Men där lastar näringslivet in stora summor i föreningarna för att det ska finnas föreningar för deras anställda och deras barn. De har förstått vilken betydelse det har.